Antibiotika försvårade behandling av urinvägsbakterier under pandemin

Vid urinvägsinfektioner utan antibiotikaresistens är den vanligaste bakteriegruppen E. coli som är förhållandevis lätta att behandla med antibiotika. Men bland intensivvårdspatienterna i vår studie var enterokocker den absolut största bakteriegruppen, och utgjorde 42 procent av alla bakterier. I och med att de är antibiotikatoleranta kan de vara svåra att bli av med, säger Philip Karlsson, försteförfattare till studien.

Att intensivvårdspatienter får urinvägskatetrar är ofrånkomligt, men en bakterietillväxt på katetrarna kan orsaka komplicerade urinvägsinfektioner. Urinvägsinfektion hos patienter med katetrar är den vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och den förlänger hela vårdförloppet. Aggressiva urinvägsbakterier kan i allvarliga fall orsaka skador på urinblåsan och njurarna eller sprida sig till blodet.

Tidigt under covid-19-pandemin var det svårt att särskilja symptom orsakade av covid-19 och symptom orsakade av bakterier. För behandling av intensivvårdspatienter finns det heller inte tid att vänta in provsvar för att hitta rätt behandling. För att motverka sepsis använder man antibiotika som fungerar brett mot många olika bakterier. Men all antibiotika fungerar inte mot alla bakterier, och det beror inte bara på resistens. Antibiotikaresistens är när en bakterie utvecklat ett sätt att förstöra ett antibiotikum. Antibiotikatolerans förklaras av hur bakterien naturligt fungerar och är uppbyggd.

I en ny studie har forskare undersökt urinprover från 101 patienter med covid-19-infektion, som intensivvårdades på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Proverna togs direkt från patientens kateter för att sedan i laboratorium undersökas för att se bland annat hur bakterietillväxten påverkades av antibiotikabehandlingen.

Studien visar att de antibiotikatoleranta enterokockerna motsvarade 42 procent av bakteriemängden, vilket är ovanligt mycket. Vanliga urinvägsbakterier är mycket mer snabbväxande men också lättare att behandla. Det forskarna upptäckte var att enterokockerna utgjorde ett skydd för de andra bakterierna. Det innebar att de mer lättbehandlade bakterierna inte nåddes av antibiotikabehandlingen så länge enterokockerna var kvar.

De vanligare bakterierna började dyka upp när enterokockerna hade etablerat sig. Och det pågick även under pågående antibiotikabehandling. Med andra ord kunde annars lättbehandlade bakterier – som inte är resistenta – vara kvar i patienten utan att påverkas av antibiotikabehandlingen, om enterokockerna var där samtidigt, säger Philip Karlsson.

Vi vet ännu inte på vilket sätt som enterokockerna utgör ett skydd för de andra bakterierna. Men vi hoppas att våra resultat kan öka kunskapen om antibiotikans påverkan och enterokockernas roll i förloppet av urinvägsinfektioner, och på sikt förbättra rutinerna för att undvika att de uppstår, säger Philip Karlsson.

Studien från Uppsala universitet publiceras i Frontiers in Medicine. Peer-review/Observational study/People

Karlsson PA, et al. (2023); Antibiotic use during coronavirus disease 2019 intensive care unit shape multidrug resistance bacteriuria: A Swedish longitudinal prospective study. Front. Med. 10:1087446. doi: 10.3389/fmed.2023.1087446, http://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmed.2023.1087446

Källa: Uppsala universitet.

Forskningen har fått finansiellt stöd från Vetenskapsrådet, Svenska sällskapet för medicinsk Forskning, Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, SciLife Lab, Njurfonden och Hjärt-Lungfonden. Studien genomfördes i samarbete mellan forskare, klinisk mikrobiologi och läkare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, med stöd från Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama) och Svenska Intensivvårdsregistret (SIR).