den 16 september 2026
Sverige missar möjligheter att förebygga cancer
Ungefär en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas om människors levnadsvanor och livsmiljöer bättre stämde överens med de rekommendationer som finns för att förebygga cancer. Trots det nyttjas inte de åtgärder som rekommenderas. Det visar en ny gapanalys från Regionala cancercentrum (RCC) som jämför svensk policy med den Europeiska kodexen mot cancer. Analysen visar att Sverige inte lever upp till rekommendationerna och därmed riskerar att gå miste om möjligheter att minska insjuknandet i cancer.
Ellen Brynskog
Ordförande i nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Foto: Johanna Ewald St Michaels.
Den Europeiska kodexen mot cancer uppdaterades 2025 och innehåller numera även rekommendationer till några. Syftet är att skapa samhällen som gör det lättare att leva hälsosamt och svårare att exponeras för cancerframkallande ämnen.
Det handlar bland annat om att begränsa marknadsföringen av ohälsosam mat till barn och unga, införa varningsetiketter på alkoholförpackningar, bygga utomhusmiljöer som främjar aktivitet, minska beroende på fossila bränslen och använda ekonomiska styrmedel för att minska användningen av ohälsosamma produkter.
– Analysen visar att Sverige ligger bra till på vissa områden men att det finns många fler verktyg i den här cancerpreventiva verktygslådan som någon skulle kunna använda, säger Ellen Brynskog, ledamot i den nationella arbetsgruppen för cancerprevention, som tagit fram analysen i samarbete med flera andra organisationer.
Nya nikotinprodukter pekas ut som ett tydligt gap
Ett av de större gapen som analyseras som gäller synen på nya tobaks- och nikotinprodukter.
Sverige har länge arbetat framgångsrikt för att minska rökningen. Den Europeiska kodexen rekommenderar dock att alla typer av tobaks- och nikotinprodukter hanteras på ett likartat sätt.
Dels handlar det om att skydda barn och unga från att bli nikotinberoende, vilket kan öka risken att senare börja röka. Dels vet vi fortfarande för lite om de långsiktiga hälsoeffekterna och vilken eventuell betydelse som nya produkter kan ha på cancerrisken, säger Ellen Brynskog.
Ett stöd för framtida beslut
Gapanalyser kan användas som ett diskussionsunderlag och ett stöd för delar i arbetet med att minska det påverkbara insjuknandet i cancer.
–Våra levnadsvanor och vår exponering för cancerframkallande ämnen påverkas i hög utsträckning av miljön, de normer och den politik som omger oss.
När allt fler insjuknar i cancer behöver vi jobba på flera fronter; fortsätta utveckla vård, behandling och rehabilitering, men kanske framför allt göra mer för att förebygga sjukdom. Jag hoppas att gapanalysen kan bidra till att synliggöra den stora potentialen som finns i cancerprevention, avslutar Ellen Brynskog.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan (RCC).
Annonser
