den 22 september 2026
Enkel rengöring minskade bakterier på engångsutrustning
Tre enkla rengöringsmetoder minskade mängden bakterier på använd medicinsk engångsutrustning. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse som en sista reservåtgärd vid svår materielbrist i kris eller krig.
Karl Chevalley
Doktorand och överläkare. Foto: Göteborgs universitet.
Göran Sandström
Forskare. Foto: Anders G Warne.
Brist på medicinsk engångsutrustning kan bli ett allvarligt problem i kris och krig. Liknande frågor aktualiserades under covid-19-pandemin, men kunskapen om enkla, fältanpassade rengöringsmetoder är begränsade.
Forskarna testade vanligt diskmedel, 70-procentig alkohol och perättiksyra på användbar engångsutrustning. Alla tre metoderna minskade bakteriemängden tydligt och forskarna kunde inte påvisa någon skillnad i effekt mellan dem.
Enkla metoder testades
Studien, som publiceras i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine, omfattar 90 använda engångsprodukter av sex olika typer från operationsverksamhet. Utrustningen borstades, blötlades och lufttorkades under förhållanden som skulle efterlikna vård med begränsade resurser.
På utrustning för luftvägar finns genetiskt material från luftvägsmittor i 14 av 30 prover före rengöring. Efteråt var samtliga prover negativa. Ingen synlig påverkan på utrustningens funktion eller struktur upptäcktes.
Karl Chevalley är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på Prehospital intensivvård (PIV), Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Enkla rengöringsmetoder kan minska mängden mikroorganismer på användbar utrustning. Det ersätter inte steril utrustning, men kunskapen kan komma till nytta i en katastrof- eller krigssituation, säger Karl Chevalley.
Sista utväg
Forskarna såg tecken på möjlig överföring av föroreningar när sprutor och infusionsutrustning rengjordes tillsammans med annan utrustning. Problemet sågs inte när de rengjordes separat.
Göran Sandström är forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Försvarshögskolan:
– Beredskapslager och fungerande leveranskedjor är det viktigaste. Men i krig eller i en katastrof behövs nöd- och reservmetoder som en sista utväg, säger han.
Studien omfattar få produkter och bara en rengöringsomgång. Den visar inte att utrustningen är säker att återanvända på patienter. Resultaten behöver därför följas upp i fler studier.
Studien genomförs i samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Länssjukhuset Ryhov och Försvarshögskolan, med medverkan från Ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen.
Studie: Beredskapsmetoder för rengöring av medicinsk engångsutrustning vid kris, katastrof eller krig;
Artikel: https://doi.org/10.1017/S1049023X26109066
Källa: Sahlgrenska akademin.