Brister i var tredje journal vid utredning av möjliga cancersymtom

– Vi såg att misstankar om cancer ibland inte dokumentades, möjligen för att läkare väl att undvika att skapa onödig oro när patienter har direkt tillgång till journalen via 1177. Det kan samtidigt göra det svårare för andra läkare att i efterhand förstå vilka diagnostiska överväganden som gjorts, säger Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin, forskare vid Karolinska Institutet och Samhällsvetenskapen. tidig cancerupptäckt.

P rimärvården har en viktig roll

Studien bygger på en granskning av 1 116 patientjournaler från 27 vårdcentraler i Region Stockholm. Granskningen genomförs av medicinskt ansvariga läkare vid respektive vårdcentral, som granskar den egna enhetens journaler med stöd av ett strukturerat granskningsverktyg som utvecklats för kvalitetsförbättringsarbetet. Patienterna var mellan 40 och 75 år och hade sökt vård för ospecifika symtom eller fynd som i vissa fall kan vara tidiga tecken på cancer, till exempel trötthet, viktnedgång eller blodbrist.

– Det här är väldigt vanliga symtom som oftast beror på cancer, men primärvården har en viktig roll att följa upp de här patienterna och starta en utredning vid behov, säger Elinor Nemlander.

Med stöd av granskningsverktyget identifieras ansvariga läkarna vid varje vårdcentral förekomst av dokumentationsrelaterade faktorer som kan göra det svårare att ställa rätt diagnos i tid. Totalt innehöll 32 procent av journalerna minst ett sådant problem.

Den vanligaste bristen, som förekom i 21 procent av journalerna, var att det inte framgick tydligt hur läkaren resonerar kring möjliga diagnoser. De granskande läkarna noterade att journalerna ofta beskrev vilka åtgärder som gjorts, till exempel provtagning eller remisser, men inte alltid varför besluten fattas.

Andra problem var otillräcklig informationsinsamling och att det inte framgick av journalen huruvida alternativa diagnoser hade övervägts. I de kvalitativa analyserna framkom att vissa läkare kan vara försiktiga med att dokumentera misstankar om allvarlig sjukdom i journalen.

Kan försvara uppföljningen

Granskningen visade också att läkare inte alltid omprövade sina bedömningar, trots att symtomen kvarstod eller förändrades över tid. Dessutom verkade fragmenterad vård, där flera olika vårdgivare är inblandade, kunna förstärka dessa sårbara enheter och försvåra uppföljning och helhetsbedömning.

– Vi har inte undersökt om de här bristerna har fått konsekvenser för patienterna. Däremot pekar vår studie på områden där dokumentation och uppföljning kan utvecklas för att stärka patientsäkerheten i primärvården, säger Elinor Nemlander.

Studien genomfördes tillsammans med Rita Fernholm och Caroline Kappelin vid Karolinska Institutet som del av ett regionalt kvalitetsförbättringsarbete i Region Stockholm. Forskningen har inte finansierat något specifikt forskningsanslag och det finns inga rapporterade intressekonflikter. Kvalitetsarbetet har finansierats av Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.

Publikation: Rita Fernholm, Caroline Kappelin, Elinor Nemlander, BMJ Quality & Safety, online 17 september 2026, doi: 10.1136/ bmjqs-2026-020701.

Artikel: https://qualitysafety.bmj.com/content/early/2026/09/15/bmjqs-2026-020701

Källa: Karolinska Institutet.