1 av 4 svenskar positiva till AI som läkemedelsrådgivare – chefsapotekaren varnar för konsekvenser

– Det är inte förvånande att många vänder sig till AI, vilket kan fungera bra för generell läkemedelsinformation om källan dubbelkollas. Däremot vill jag avråda från att använda AI för att få råd kring en pågående läkemedelsbehandling eller råd om val av läkemedel, främst på grund av att en sådan medicinsk bedömning behöver vara individuell. Ifall ett AI-verktyg ger felaktiga råd kan det få negativa konsekvenser, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Utöver alla AI-verktyg har sociala medier blivit en stor källa till information om hälsa.

– Problemet med att förlita sig på sociala medier är att mycket information som sprids där saknar stöd i forskning, även om de ofta presenteras på ett vetenskapligt sätt. På dessa plattformar prioriteras också ofta snabbförståeligt innehåll, vilket gör att hälsopåståenden och råd riskerar att bli onyanserade, vilseledande och ibland rent av felaktiga, säger Annika Svedberg.

Undersökningens resultat i korthet:
26 procent av svenskarna har, eller skulle kunna, fråga AI-verktyg om mer information om ett läkemedel de tar.

Ytterligare saker många svenskar har, eller skulle kunna, fråga AI-verktyg om är mer information om ett läkemedel de planerar att ta (23 procent), biverkningar/symtom som de har fått av en pågående läkemedelsbehandling (25 procent), samt ifall ett läkemedel krockar med andra läkemedel och/eller kosttillskott de tar (25 procent).

47 procent litar i ganska stor utsträckning på att AI-ger rätt information om frågor om läkemedel och läkemedelsbehandlingar.

Om undersökningen :
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Apotek Hjärtat. Den bygger på 4 213 intervjuer bland den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen under perioden 5 - 20 januari 2026.

Källa: Apotek Hjärtat.