Pages Navigation Menu

Vetenskaplig oberoende medicinsk tidskrift

Vi kan göra mycket mer för dem som får en demenssjukdom tidigt i livet

Vi kan göra mycket mer för dem som får en demenssjukdom tidigt i livet

I Sverige finns uppemot 9 000 demensdrabbade personer under 65 år, de flesta av dem med Alzheimers sjukdom. Caroline Graff är professor och demensforskare – här berättar hon varför det behövs mer kunskap om dem som drabbas tidigt. 

I mitt arbete har jag kommit i kontakt med en grupp som det talas alldeles för lite om. Det är människor som har drabbats av, vad vi kallar, ung demens. Jag forskar nämligen på vissa ärftliga demensformer, som ofta leder till insjuknande före 60 års ålder, säger Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet som forskar om ärftlighet och demens.

Det är sjukdomar som slår ofattbart hårt. De drabbade står ofta mitt i livet med barn, familj, jobb och försörjningsansvar. Deras anhöriga måste – förutom att sörja och delta i kampen mot sjukdomen – ordna med försäkringar, tala med arbetsgivare, se över pensioner och så vidare.

Tidig diagnos ger drabbade en möjlighet att planera framtiden

Jag arbetar också direkt med patienter på en minnesklinik. Där möter jag många av dessa livsöden och ser hur svårt de har det, inte minst för att vården är anpassad för äldre demenspatienter. Det saknas både kunskaper och resurser för att ta hand om de yngre – det finns inte ens några särskilda riktlinjer eller informationskällor. Det är faktiskt en skandal!

Dessutom är oron extra stor hos de anhöriga, eftersom sjukdomen kan finnas även hos dem. Numera går det att ta reda på, eftersom det speciella med de ärftliga demenstyperna är att vi faktiskt vet vad som orsakar sjukdomen. Det handlar om en nedärvd förändring i arvsmassan, som ger 99 procents sannolikhet att få sjukdomen före 60. Alla vill faktiskt inte veta om de bär på anlaget, vilket jag förstår.

Däremot är det intressant ur ett forskarperspektiv att följa familjer där ärftligheten finns – vilket är precis det jag och min forskargrupp gör. Vi hoppas att det ska ge oss möjligheten att ställa tidig diagnos även hos dem som har ”vanlig” demenssjukdom.

Det skulle ge människor möjlighet att planera framtiden och byta till en förebyggande livsstil.
Men det som framför allt behövs är förstås effektiva läkemedel som kan bota sjukdomarna. Det finns flera lovande projekt, men de behöver mer resurser. Därför hoppas jag att du vill stödja hjärnforskningen med en gåva. Det kan rädda liv!

Källa: Hjärnfonden

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.

Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, visar Miia Kivipeltos forskning. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Det här kan hjälpa hjärnan att åldras på ett gynnsamt sätt:

  • Pulshöjande fysisk träning gör att fler blodkärl bildas i hippocampus, den del av hjärnan som har betydelse för inlärning och minne. Fysisk  träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.
  • Kost som innehåller  grönsaker, fullkornsprodukter,  nötter, frukt, olivolja och fisk  rik på omega-3, det som brukar kallas medelhavskost, har positiv effekt på hjärnan genom att förbättra kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Dessutom är den här kosten bra för hjärtat.
  • Att hålla hjärtat friskt har stor betydelse för att hålla hjärnan frisk. Hjärnan använder 20 procent av blodet som hjärtat pumpar ut så om blodkärlen inte fungerar som de ska får det negativa effekter på hjärnan. Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck och typ 2 diabetes.
  • En bra sömn. Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen som annars kan skada nervcellerna.
  • Att vara socialt aktiv och att lär sig nya saker tros ha positiv effekt.

Källa: Hjärnfonden

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>