Pages Navigation Menu

Vetenskaplig oberoende medicinsk tidskrift

Repatha minskar plackbildning i hjärtats blodkärl

Repatha minskar plackbildning i hjärtats blodkärl

Den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA) publicerade  i november resultat från en global studie på närmare 1 000 patienter med känd kranskärlssjukdom. Studien visar att behandling med PCSK9-hämmaren Repatha minskar inlagringen av plack i hjärtats kranskärl hos nära två tredjedelar av patienterna när det ges som tillägg till statinbehandling. Resultaten presenterades även på hjärtkongressen American Heart Association (AHA) i New Orleans.

Om blodfetterna blir för höga kan fett börja lagras in i blodkärlsväggarna och bilda så kallade aterosklerotiska plack och ge hjärt-kärlsjukdomar. Om placken i kärlväggen blir för stora eller spricker kan en hjärtinfarkt eller stroke uppstå. Normalt talar man om det ”onda” LDL- respektive det ”goda” HDL-kolesterolet. Mängden blodfetter påverkas dels av ärftliga anlag, dels av kost och fysisk aktivitet. Omkring 800 000 svenskar får statiner utskrivna för behandling av höga blodfetter.
Resultat från fas III-studien GLAGOV, som publicerats, visar att behandling med Repatha inte bara minskar det ”onda” LDL-kolesterolet i blodet, utan också påverkar den underliggande processen som leder till att plack byggs upp i kärlväggen.
–Det är imponerande resultat att studien visar att Repatha kan visa minskad inlagringen av kolesterol i kärlväggen, speciellt i ljuset av att patienterna redan vid studiens början var välbehandlade med låga kolesterolnivåer på statinbehandling, säger överläkare Matthias Götberg, hjärtläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och svensk huvudprövare i Glagov-studien, och fortsätter:
– Särskilt intressant är att man kan visa att de patienter som uppnått lägst LDL-kolesterol genom tillägg av Repatha till statinbehandling också uppvisar den största tillbakabildningen av plack. Tidigare studier på statiner har visat en koppling mellan minskad kolesterolinlagring i kärlväggen och minskad risk för framtida hjärtkärlhändelser. Ateroskleros är den mest betydande bakomliggande orsaken till livshotande hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.
Nästan två tredjedelar av patienterna som behandlades med Repatha som tillägg till statinbehandling fick en minskning av aterosklerotiska plack i hjärtats blodkärl (ateromvolym) redan efter 18 månaders behandling. En minskning i procentuella ateromvolymen (PAV) uppmättes hos 64.3 procent av patienterna i Repathagruppen jämfört med 47.3 i kontrollgruppen (p<0,0001) och minskning av totala ateromvolymen (TAV) hos 61.5 procent jämfört med 48.9 procent (p=0,0002).

Patienter som behandlades med Repatha som tillägg till statinbehandling fick en signifikant minskning av totala plackvolymen med 5.8 mm³ jämfört med 0.9 mm³ hos de som enbart fick statinbehandling (p<0,0001).
Hos patienter som hade ett LDL-kolesterolvärde som var lägre än 1,8 mmol/l vid studiens början, vilket är målvärdet med nuvarande behandlingsriktlinjer, sågs den största minskningen i procentuell plackvolym (-1.97 % vs -0.35 %, p<0,0001). Drygt 8 av 10 av dessa patienter fick plackreduktion med Repatha som tillägg till statinbehandling (81.2 procent i Repathagruppen, 48.0 procent i kontrollgruppen, p<0,0001).

GLAGOV-studien
GLAGOV (GLobal Assessment of Plaque ReGression with a PCSK9 AntibOdy as Measured by IntraVascular Ultrasound) är en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad fas III-multicenterstudie som utvärderar effekten av PCSK9-hämmaren Repatha (evolocumab) på koronara ateromvolymen hos 968 patienter med kranskärlssjukdom som får optimerad statinbehandling. Patienterna randomiserades sedan till att få subkutana injektioner månadsvis med antingen Repatha 420 mg eller placebo (overksam substans) som tillägg till statinbehandlingen. Mängden plack i hjärtats kranskärl (ateromvolymen) mättes med intravaskulärt ultraljud, en högupplöst avbildningsteknik som möjliggör kvantifiering av aterom (plack) i kranskärlen.
Det primära effektmåttet i GLAGOV är den procentuella förändringen i ateromvolym (PAV) från baslinjen till vecka 78 jämfört med placebo. De sekundära effektmåtten inkluderar PAV-minskning från baslinjen; förändring i total ateromvolym (TAV) från baslinjen till vecka 78; och minskning från baslinjen i TAV.
Kort om kolesterol
Det finns huvudsakligen två sorters blodfetter – kolesterol och triglycerider. Kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner medan triglyceriderna används som energi. Om blodfetterna blir för höga kan fett börja lagras inne i blodkärlen vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Normalt talar man om det ”onda” LDL- respektive det ”goda” HDL-kolesterolet. Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men även kost och fysisk aktivitet spelar in. LDL-kolesterol är en mycket väldokumenterad och viktig riskfaktor vid bedömning av högriskindivider, till exempel patienter som gått igenom en hjärt-kärlhändelse såsom stroke eller hjärtinfarkt. Halten av LDL-kolesterolet bör hos dessa patienter inte överstiga 1,8 mmol/L enligt Läkemedelsverkets riktlinjer.

Om Repatha
Det europeiska godkännandet av Repatha avser behandling av vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär [HeFH]) eller blandad dyslipidemi, som komplement till kolesterolsänkande kost a) i kombination med en statin eller statin med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som inte kan nå målen för LDL-kolesterol med maximal tolererbar dos av en statin, eller b) ensamt eller i kombination med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som är statinintoleranta, eller för vilka statiner är kontraindicerade.
Godkännandet gäller även behandling av personer som är 12 år och äldre med homozygot familjär hyperkolesterolemi (HoFH) i kombination med andra lipidsänkande behandlingar.
PCSK9-hämning – helt ny verkningsmekanism
Repatha (evolocumab) är en human monoklonal antikropp som hämmar PCSK9 (proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9), ett enzym som binder till LDL-receptorn på leverns yta och bidrar till att LDL-receptorn bryts ner och därmed minskar leverns förmåga att avlägsna det skadliga LDL-kolesterolet från blodet. När PCSK9 hämmas ökar antalet LDL-receptorer i levern som kan avlägsna LDL från blodet.
Repatha ges som subkutan injektion med två eller fyra veckors intervall. Effekten av Repatha när det gäller risk att insjukna i kardiovaskulära händelser och dödlighet har ännu inte fastställts men en stor studie med 27 500 deltagare pågår för närvarande och resultat från denna studie förväntas under nästa år. Repatha är märkt med en svart triangel (▼), den symbol som betecknar att ett läkemedel är föremål för utökad övervakning i syfte att möjliggöra snabb utvärdering av misstänkta biverkningar och annan säkerhetsinformation.

Källa: Amgen

Fakta ateroskleros (åderförfettning)

Ateroskleros är den medicinska termen för det tillstånd som är mer känt som åderförfettning
eller åderförkalkning. Ateroskleros innebär att det bildas avlagringar av fett, blodkroppar och
bindväv i kärlväggen i de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till övriga kroppen.
Ju mer avlagringar desto svårare får blodet att passera och desto svårare får blodet att
passera genom blodkärlen. Ateroskleros drabbar främst de stora och medelstora blodkärlen
– stora kroppspulsådern (aorta), hjärtats kranskärl och de stora kärlen i ben och hals.
Ateroskleros drabbar de flesta människor när man blir äldre men män drabbas ofta tidigare
än kvinnor.
Konsekvenser
Aterosklerotiska plack kan sprick och då kan bildas blodproppar blidas akut och stänga av
blodkärlen, vilket då orsakar allvarliga hjärt- kärlsjukdom som hjärtinfarkt och stroke.
Ateroskleros ligger bakom mer än 90 procent av alla hjärtinfarkter.
Andra sjukdomar som orsakas av ateroskleros är kärlkramp (angina), fönstertittarsjuka
(claudicatio), stroke (hjärninfarkt) och TIA (snabbt övergående syrebrist till hjärnan, ”ministroke”).
Riskfaktorer
Ärftliga faktorer är mycket betydelsefulla för utvecklandet av ateroskleros. De viktigaste
riskfaktorerna för ateroskleros och dess följdsjukdomar är, utöver de genetiska:
• diabetes (sockersjuka)
• högt blodtryck
• högt kolesterol
• rökning
• övervikt eller fetma
• stress
• brist på motion, att man rör sig för lite
Symtom
Det är inte aterosklerosen i sig som ger symtom, utan de sjukdomar som orsakas av
åderförfettningen. Och då handlar det ofta om mycket allvarliga och akuta tillstånd. Får man
symtom på hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller om man upplever svåra smärtor i benen som
inte släpper trots vila ska man omedelbart ringa 112.
Behandling
Eftersom övervikt, fetma och rökning är viktiga och behandlingsbara riskfaktorer kan man i
många fall förebygga ateroskleros med att äta nyttigt, motionera regelbundet och sluta röka.
Förhöjda blodfetter behandlas främst med så kallade statiner som sänker halterna av LDLkolesterolet,
eller det ”onda” kolesterolet.
De senaste åren har även nya effektiva läkemedel introducerats som kraftigt sänker
kolesterolnivåerna hos patienter som inte tål statiner eller inte uppnår tillräckligt god effekt av
dessa läkemedel.

 

 

 

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>