Pages Navigation Menu

Vetenskaplig oberoende medicinsk tidskrift

Hjärtsjukdom – inflammation i kärlväggen var lägre bland de äldsta

Hjärtsjukdom – inflammation i kärlväggen var lägre bland de äldsta

Inflammation i kärlväggen kan spela en mindre roll vid stroke och hjärtinfarkt bland äldre än vad som tidigare varit känt. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

 

Helena Grufman,  ( bilden) doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt hjärtspecialist och överläkare vid Ystads lasarett.

- De läkemedel som funnits hittills behandlar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom men inte de förändringar som faktiskt äger rum i kärlväggen. Nya mediciner inriktade på inflammation i kärlväggen är under utveckling, men utifrån mina resultat är det inte självklart att de får lika god effekt på de äldsta patienterna, dvs. 70 år och uppåt, berättar Helena Grufman.

I sin forskning undersökte hon förekomsten av ett antal cytokiner (proteiner som fungerar som signalsystem mellan kroppens celler). Mätvärdena användes för att avspegla förekomsten av inflammation. I den aktuella studien utgick hon från s.k. åderförkalkningsplack som opererats ut från halspulsådern på 200 patienter.

Resultaten visade att plack från de äldre patienterna (över 70 år) hade lägre nivåer av cytokiner jämfört med plack från yngre deltagare i studien, och det gällde oavsett om de haft symptom pga. sitt plack eller inte. Gruppen över 70 verkade alltså ha mindre inflammation i kärlväggen.

Att våra äldsta trots detta ändå drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom har därför sannolikt andra orsaker. Helena Grufman menar att det t.ex. skulle kunna bero på att plackets hölje är tunnare och skörare, att plackets kärna av fett är större samt att äldre har lättare att bilda blodpropp. Men fler studier behövs, både kring förekomsten av inflammation i olika åldrar samt tänkbara orsaker till skillnader, framhåller hon.

Avhandlingen visar bl.a. också att s.k. CRP-prov (vardagligt kallat snabbsänka, ett blodprov som visar på nivån av C-reaktivt protein) inte är ett bra mått på inflammationen i plack. Att använda CRP-värde som effektmått i studier på nya inflammationsdämpande mediciner kan mot bakgrund av detta ifrågasättas, enligt Helena Grufman.

Helena Grufman är doktor i medicinsk vetenskdap vid Lunds universitet och överläkare på Ystads lasarett. Den 13 juni 2015 disputerade hon på avhandlingen ” Inflammation, plaque vulnerability and cardiovascular risk”

http://www.lu.se/lup/publication/5425808

Avhandlingens studier har finansierats bl.a. med stöd från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen för strategisk forskning, Ernhold Lundström stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Skåne samt SUS Malmö.

Fakta/Åderförkalkning och plackbildning
Åderförkalkning (ateroskleros) är en naturlig del av åldrandet och s.k. plack bildas när fett från blodcirkulationen ansamlas i blodkärlens väggar. En del plack har lättare att brista och är därför farligare.  Vill det sig illa kan de orsaka blodpropp med akut fara för livet.

Ett problem vid åderförkalkning är att immunförsvarets aktivitet fortsätter att öka i takt med att fettet ansamlas i blodkärlen. Det kan leda till kronisk inflammation som förvärrar sjukdomen genom att förstöra kärlväggen och öka risken för att placket ska spricka.

Text: Björn Martinsson

Lunds universitet

 

 

 

 

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>