Pages Navigation Menu

Vetenskaplig oberoende medicinsk tidskrift

Margarin – smörimitation med bensin

Margarin – smörimitation med bensin

Nyligen kom ett besked från den stora margarin­tillverkaren Unilever att man ger upp striden mot smöret. I stället börjar man blanda in smör i sina produkter, något som varit otänkbart för några år sedan.
Orsaken är att konsumenterna efter hand förstått att margarin är en syntetisk smörimitation som framställts med hjälp av en rad kemikalier och att talet om att margarinfetter är ”nyttigare” än smörfetter saknar grund.

Även om margarintillverkaren nu blandar in smör, så finns fort­farande en ungefär lika stor andel kvar med kemiskt processat fett.
Just användningen av ett stort antal reaktiva kemikalier är det mest stötande för dagens konsumenter som föredrar naturligt framställda livsmedel.

Strider mot redlighetsprincipen
Av råvaror som har helt annan färg, lukt, smak och konsistens än smör skall man alltså tillverka en smörliknande produkt. Men detta är egentligen i strid med livsmedelslagstiftningen, den så kallade ”redlighetsprincipen” (LIVSFS 2004:27).
Man får inte färga ett livsmedel för att det skall likna något annat livsmedel, till exempel färga torsk röd för att den skall likna lax. Men hela tanken bakom tillverkningen av margarin är att framställa en smörimitation. Denna typ av förändrat utseende och karaktär hos ett livsmedel brukar benämnas kosmetiska åtgärder.

Lämnar inte ut kemiska detaljer
När det gäller de kemikalier som används är det mycket svårt att få besked om detta från tillverkarna, vilket strider mot redlighetstanken. Man får ofta svaret att tidigare använda ämnen har bytts ut eller ska bytas ut och så vidare.

Läs hela artikeln här >

11 kommentarer

  1. Använd Slanka kallpressad Kokosolja 99% ren, med hög andel av laurinsyra istället för animaliska fetter eller konstgjorda kemikalier.. Går lika bra att steka i, woka, baka, till grillen eller på smörgås, eller använda som hudkräm till torr hud.
    Mycket bättre för hälsan!

  2. Ja, kokosolja är faktiskt ett margarin också och tyvärr så har många kokosoljor ett annat problem och det är det höga askevärdet vilket är egentligen en massa torkad pulp som malts ner för att få till smak eller konsistens och att den ska kännas mer kokos. Till och med det tyska bolaget Rapunzel avslöjades med att torka kokosen, riva och så koka i stora kärl för att sedan pressa ur oljan. Så där sprack idén med kallpressad även hos ett välkänt RAW företag som Rapunzel.

    Som tur är har man inte börjat färga kokosoljan till en gul färg som smör även om smörsmak vore gott. Roligt med några av märkena som släppt smaksatt som jordgubb och citron. Frågan är väl när det kommer mer användbara smaker och inte bara godis som de flesta av de kokosoljor som finns idag på marknaden faktiskt är.

    • Du har helt rätt Jennifer L, många svenska produkter har upp till 30% askevärde, fast de deklarerar sig som rena.
      När det gäller Slankas kokosolja har den endast 1 % askevärde och lägre än så kommer man nog inte.
      Oljor är naturligt ljust gula, kan vara bra att veta!
      Det finns smörsmak, Slanka har utvecklat en naturlig smörsmak av frukt, så det finns kokosolja med smörsmak. Smör har ju idag tillsatt smörsmak, Arla tillsätter diacetyl, samt färgar smöret.

      • Det är inte sant om Arlas smör! Innehåll: Pastöriserad grädde, mjölksyrakultur, salt 1,2 %. Inget arom eller färgämne.
        Skånemejeriers smör: Grädde, salt 1,2 %, mjölksyrakultur. Inget arom eller färg här heller.
        ICA:s eget smör: Grädde, mjölksyrakultur, salt 1,2 %. Samma rena produkt här.
        Kolla upp fakta innan du far med osanning!

        • Enligt svar från Arla så tillsätts diacetyl i slutet av tillverkningen av smör, för smakens skull. Det är inte jag som far med osanning fråga Arla istället.

          • Det svaret vill jag se och få det bekräftat från Arla innan jag lägger det i facket ”källhänvisningar”. Diacetyl finns inte med i innehållsförteckningen så Arla skulle råka väldigt illa ut ifall de hade/erkände att de hade ämnet i deras smör. Det cirkulerar även myter om att palmolja ska vara en av ingridienserna i Arlas smör, vilket även det är fel.

  3. Med all respekt, texten är skriven av en ingenjör utan medicinsk/nutrionsepidemeiologisk skolning.

    Det är säkert läs bla på SLV och deras analys – gå in på hemsidan.

  4. Det gäller att hålla isär begreppen framställningen och (innehållet) är oviktigt om det INTE påverkar kroppen negativt. Det är effekten i kroppen som är viktig. ALLA mediciner är kemiskt framställda och räddar miljontals liv årligen och stoppar/minskar lidande. Lättmargarin är överlägset smör i nästan alla studier. Det är i regel 25%> fett och vatten och salt. Det går att skölja av matkniven från lättmargarin till skillnad från smör.

    Kokosfett inhåller MTC och enligt amerikanska hjärt och kärl/lung fonden känner man inte till långsiktiga effekter och avrådes därefter. Oavsett om man ”känner sig bättre” det gör även folk som röker osv.

    SLV skriver: Det finns ett mycket starkt vetenskapligt stöd för att rekommendera att man byter ut en del av det mättade fettet mot fleromättat fett. Bakgrunden till rekommendationerna är bland annat effekten på blodfettnivåer. Mättat fett och transfett höjer det ”onda” LDL-kolesterolet, medan enkel- och fleromättat fett sänker LDL-kolesterolet och höjer det ”goda” HDL-kolesterolet. För mycket mättat och för lite fleromättat fett höjer LDL-kolesterolet även hos barn, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet.

    Hösten 2009 presenterade Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAO) en rapport om hälsoeffekter av fett och fettsyror. Rekommendationerna om fett är i stort sett oförändrade. Rapporten betonar energibalansens betydelse, det vill säga att man får i sig lika mycket energi som man gör av med. När det gäller vilken mat man ska äta är rekommendationen att välja vegetabiliska oljor, magra mejeri- och köttprodukter och att äta fisk regelbundet, eftersom risken för hjärtsjukdom minskar när en del av det mättade fettet ersätts med fleromättat fett. Mot bakgrund av effekter på riskfaktorer för hjärtsjukdom rekommenderar WHO/FAO en begränsning av intaget av mättat fett till högst 10 energiprocent.

    • Robert A, vem det nu är, har tydligen inte läst hela WHO/FAO rapporten. I kapitlet om mättat fett skriver författarna nämligen såhär:
      ”The available evidence from cohort and randomised controlled trials is unsatisfactory and unreliable to make judgements about and substantiate the effects of dietary fat on the risk of developing CHD”.
      Det är svårt för så kallade experter att erkänna, att det de predikat i flera decennier är fel och i sammanfattningen fortsätter huvudredaktörerna därför med sina varningar.
      Men åtskilliga forskargrupper har förstått att mättat fett är ofarligt och till och med nyttigt för hälsan (1-3). Att öka intaget av fleromättat fett av typen omega-6 är däremot förenat med en ökad risk för både cancer och allergiska sjukdomar (4,5). Läs på, Robert!
      PS. Gunnar Lindgren är bättre orienterad än de flesta medicinska kostexperter

      1. Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2010;91:535–46.
      2. Chowdhury R och 13 andra. Association of dietary, circulating, and supplement fatty acids with coronary risk: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med 2014;160:398–406.
      3. Astrup A. A changing view on saturated fatty acids and dairy: from enemy to friend. Am J Clin Nutr 2014;100:1407–8.
      4. Ramsden CE och 8 andra. Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis. BMJ 2013;346:e8707
      5. Ravnskov U och 5 andra. The questionable benefits of exchanging saturated fat with polyunsaturated fat. Mayo Clin Proc 2014;89:451-3.

  5. Att godta inblandning av giftiga kemikalier i vår mat är, och dessutom inte ange detta i innehållsdeklarationen för föräldrar, gravida och ammande kvinnor samt barn är upprörande. Att referera till kemikalier i läkemedel är lika illa. Många mediciner leder till skador och ohälsa – s k ”biverkningar”. I vissa fall har dessa varit katastrofala, t ex vid neurosedynkatastrofen.
    När det gäller mindre biverkningar kan dessa vägas mot nyttan med medicineringen. Men vilken nytta är det för våra barn att få i sig bensinrester?

    De kemiska ämnen som används i margariner är inte alls harmlösa. Jag nämner i artikeln hur den kemiskt framställda ”smöraromen” – diacetyl – ger upphov till astma. I rättsfall i USA har de drabbade erhållit skadestånd. Även i Sverige har en medicinsk studie visat att barn som äter margarin drabbas i högre utsträckning av astma och allergier än de som äter smör.

    Slutligen är detta tal om mättade fetter, det ”onda” och ”goda” kolesterolet samt risken för hjärtsjukdom idag förpassat till papperskorgen. Det förnämsta livsmedlet, modersmjölk, är rik på både mättade fetter och kolesterol.

    Gunnar Lindgren

  6. Mjölk är till för nyfödda/små barn. Ateroskleros påbörjas inte när du är nyfödd. Vuxna är inte gjorda för att dricka mjölk, därav att vi blir laktosintoleranta och slutar amma,

    dessutom finns tex en stark koppling mellan mjölkprodukter och aggressiv prostatacancer.

    Kopplingen margarin / astma är otroligt mycket svagare än riskerna med att inta ca 300% mer kalorier (smör 80%fett lättmargarin ca 30%). och högt kaloriinnehåll och (mättade fetter) är starkt kopplade till flertal välfärdssjukdomar. kolesterolhypotesen är inte alls förkastad. Detta bekräftad av alla stora studier och sänkningen av LDL och av personer med den genetiska saknaden av möjlighet att bryta ner kolesterol tex Familjär Hyperlipidemi förknippat starkt med tidig död.

    En nyligen publicerad studie från Uppsala universitet visar att mjölk kan leda till både benbrott och förkorta livet. Andra studier visar att länder med den högsta mjölkkonsumtionen även har den högsta förekomsten av benskörhet.

    För över 20 år sedan, på 1980- och 1990-talen, ställde 61 000 kvinnor och 45 000 män från Uppsala upp i en hälsostudie. I enkäter fick de medelålders svarspersonerna fylla i hur mycket de åt och drack av en lista på livsmedel, bland annat mjölk.
    Uppföljningsstudien som nu har gjorts visar att drygt en fjärdedel av kvinnorna har avlidit och 17 000 haft någon form av fraktur. Efter elva år sedan den första utfrågningen hade 10 000 avlidit och 5000 haft någon form av fraktur.
    Och när siffrorna jämfördes med personernas mjölkkonsumtion såg forskarna ett samband mellan ett högt intag av mjölk och högre risker. För varje glas mjölk en kvinna dricker ökade risken att förkorta livet med 15 procent.

    Den vanligaste dödsorsaken bland personerna var hjärt- kärlsjukdomar och orsaken tros vara mjölksockret laktos som består av galaktos och glukos. Möss, råttor och bananflugor som injicerats samma mängd galaktos som motsvarar 1-2 glas mjölk åldrades i förtid på grund av inflammationer och oxidativ stress.
    Forskarna har även tagit blodprov på männen och kvinnorna i studien, de som drack mycket mjölk hade förhöjda halter av ämnen som orsakar inflammationer och oxidativ stress.

    Forskare vid Harvard som leder flera av världens största kostundersökningar avråder vuxna från att dricka mer än två glas mjölk om dagen. Och blytunga Världscancerforskningsfonden har placerat livsmedel med kalcium näst högst på sin riskskala.

    Det finns ett ganska uppenbart skäl till misstanken. När SvD prickar ut de länder där människor konsumerar mest mejerivaror på en världskarta så visar det sig vara samma länder som har högst dödlighet i prostatacancer. Det är goda skäl till att dra igång studier som undersöker om det finns orsak och verkan, och det är precis vad forskarna gjort.

    Få områden har studerats så ingående. När SvD går igenom resultaten visar det sig att de flesta faktiskt också funnit ett samband. Av totalt 42 studier som vi hittat såg 37 en ökad risk för dem som åt mest mejerivaror. Två såg inga samband alls, medan tre rapporterade en lätt skyddande effekt.

    Den bild som tonar fram är att mer än ett par glas mjölk eller yoghurt om dagen ökar risken för allvarlig prostatacancer med runt 20 procent, ibland mindre, ofta mer. Risken tycks öka med åldern. Och få äter så mycket mejerivaror som äldre svenska män.

    Walter Willett som är professor vid Harvard Medical School leder två av världens största koststudier och är den näst mest citerade forskaren inom området kost och hälsa. När SvD intervjuade honom förra året rådde han alla vuxna att vara återhållsamma med mjölk.

    Socialstyrelsen (nej de vill inte skada svenska folket),
    hjärtinfarkt ökar vid förhöjda nivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider liksom vid en förhöjd kvot mellan LDL- och HDL-kolesterol, förhöjd kvot mellan totalkolesterol och HDL-kolesterol eller förhöjd kvot mellan apolipoprotein B och A1 (mycket gott vetenskapligt underlag).

    En systematisk översikt av Hooper omfattade 27 randomiserade kontrollerade koststudier inriktade på att minska eller modifiera fettintaget. Studierna genomfördes på friska personer och visade en signifikant minskning av risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom i de studier som pågick i minst två år (relativ riskreduktion 0,76, konfidensintervall 0,65–0,90)

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>