den 12 december 2017

Tidig hormonbehandling i klimakteriet ökar inte strokerisken

Cirka 3 av 10 kvinnor i klimakteriet drabbas av symtom såsom värmevallningar, torra slemhinnor och sömnproblem

Enligt en ny studie från Karolinska Institutet medför hormonbehandling mot klimakteriebesvär ingen ökad risk för stroke, förutsatt att den påbörjas tidigt. Studien publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

Nya forskningsresultat visar att hormonbehandling har gynnsam effekt på blodkärlen om behandlingen initieras tidigt i klimakteriet

Cirka 3 av 10 kvinnor i klimakteriet drabbas av symtom som allvarligt påverkar deras välbefinnande, såsom värmevallningar, torra slemhinnor och sömnproblem. Symtomen kan behandlas effektivt med kvinnliga könshormoner. Men förskrivningen har varit låg de senaste 15 åren, då forskning har visat en koppling mellan hormonbehandling och ökad risk för vissa sjukdomar, bland annat stroke.

Det finns dock behov av mer forskning i frågan, då risken kan påverkas av tidpunkten för behandlingen och andra faktorer, menar Karin Leander, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Nya forskningsresultat visar att hormonbehandling tvärtom har gynnsam effekt på blodkärlen om behandlingen initieras tidigt i klimakteriet, men inte om den initieras sent. Det har därför funnits anledning att på nytt undersöka om hormonbehandling är kopplat till risk för stroke, och då förstås under beaktning av tidpunkt för insättande, säger Karin Leander.

Stort antal kvinnor har följts upp

Karin Leander och hennes kollegor har nu analyserat information om hormonbehandling mot klimakteriebesvär från fem svenska kohortstudier, inkluderande totalt 88,914 kvinnor, i kombination med information från nationella register om sjukdomsdiagnoser och dödsorsaker under en uppföljningsperiod.

Hormonbehandling kunde inte kopplas till ökad risk för stroke (blodproppsrelaterad och blödande stroke sammanslagna) om behandlingen påbörjats inom fem år efter inträdet i klimakteriet. Det gällde oberoende av administreringssätt (oralt, via huden, eller vaginalt), typ av hormonbehandling (kombinationsbehandling eller enbart östrogen), aktiv substans och behandlingstid.

I subanalyser sågs dock en ökad risk för blödande stroke (den mindre vanliga formen av stroke) om behandlingen innehöll den aktiva substansen konjugerade ekvina östrogener. Preparat innehållande östradiol var dock inte förknippade med någon riskökning. En ökad risk sågs också för både blodproppsrelaterad och blödande stroke om behandlingen påbörjades senare än fem år efter inträdet i klimakteriet och innehöll konjugerade ekvina östrogener.

Strokerisken kan undvikas

– Risken för stroke tycks i stort sett helt kunna undvikas om behandlingen sätts in tidigt, men det är naturligtvis viktigt att ta hänsyn till den riskökning som finns under vissa omständigheter. De här resultaten bidrar till ett bättre vetenskapligt underlag i beslutet att sätta in behandling mot klimakterierelaterade besvär, säger Karin Leander.

Studien har finansierats av Karolinska Institutet, STROKE-Riksförbundet, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden samt Norrbottens och Västerbottens läns landsting.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation

”Postmenopausal hormone therapy and risk of stroke: A pooled analysis of data from population-based cohort studies”
Germán D. Carrasquilla, Paolo Frumento, Anita Berglund, Christer Borgfeldt, Matteo Bottai, Chiara Chiavenna, Mats Eliasson, Gunnar Engström, Göran Hallmans, Jan-Håkan Jansson, Patrik K. Magnusson, Peter M. Nilsson, Nancy L. Pedersen, Alicja Wolk, Karin Leander.
Plos Medicine, online 17 november 2017


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser