Medicinsk access - Nyheter & Artikelarkiv

Senaste nyheter

Mest lästa nyheter

Nyheter & Artikelarkiv

Medicinsk access nr 7 2009

2009-10-30

Läs mer...

Hjärnfonden: Lokala strukturförändringars roll i uppkomsten av ALS

2009-10-21

ALS är antingen ärftlig eller uppkommer av okända orsaker – så kallad sporadisk ALS. Denna form är vanligast och står för över 90 procent av fallen. Ärftlig ALS beror oftast på mutationer i genen för enzymet superoxid dismutas (SOD). Eftersom både ärftlig och sporadisk ALS har samma symptom hoppas man att bot av ärftlig ALS även kan leda till bot av den sporadiska formen.
SOD-enzymer

En stor del av forskningen är därför riktad mot SOD, som är ett av kroppens vanligaste enzym och i normala fall fungerar som antioxidant i cellen. SOD-mutanterna är giftiga för cellen vilket leder till ALS. Frågan är varför SOD kan ha så skadlig verkan på cellen och om denna giftiga egenskap kan neutraliseras. Man vet att giftverkan hänger ihop med att SOD-molekyler antar en felaktig form som kan klibba ihop med varandra. I Alzheimers sjukdom leder en liknande process till bildandet av fibrer och slutligen klumpar av protein i och utanför cellerna. På senare tid har både Alzheimer- och ALS-forskningen visat att den sjukdomsframkallande orsaken härrör från processens tidiga förstadier, dvs. anhopningar av ett fåtal hopklibbade proteinmolekyler. Än så länge vet man inte exakt hur anhopningarna bildas och inte heller vilka former som är giftiga och dessa frågor är därför viktiga att studera för att förstå hur ALS uppkommer.

Ladda hem hela artikeln som PDF

Mikael Karlström
Stockholms Universitet
forskar med Mikael Olivebergs grupp, världsledande inom ALS-forskningen.

Nytt läkemedel inom KOL

2009-10-21

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en underdiagnostiserad, livshotande sjukdom där lungfunktionen försämrats p g a inflammation och strukturella skador i lungorna.

KOL drabbar idag cirka 80 miljoner personer i världen enligt WHO:s uppskattning. År 2030 beräknar man att KOL kommer att vara den tredje största orsaken till död i världen, efter hjärt- och cerebrovaskulär sjukdom. Bara i Sverige uppskattar man att det finns en halv miljoner personer som drabbats av KOL.

Spirometrimätning utgör grunden för diagnos och klassifikation av sjukdomsstadium. Dagens behandling utgörs av bronkodilaterare (luftrörsvidgande) medel och inhalationssteroider. Exacerbation eller försämringsepisoder med ökad slem, upphostningar, ökad andfåddhet med mera innebär ökad risk för död. Drabbade patienter känner ofta att de kvävs eller drunknar och försämringsepisoden kan kännas lika skrämmande som vid en hjärtinfarkt.

Ladda hem hela artikeln som PDF

Zvi Wirschubsky
medicinsk konsult

Hur ska vi uppnå lönsam och effektiv friskvård?

2009-10-21

Det behövs en från sjukvården fristående organisation som arbetar med förebyggande friskvård. Man bör göra minst en hälsokontroll per år och lägga stor vikt vid livsstilen, det vill säga kost, fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag, eventuella droger, sömn och stress. Det skriver Bertil Orsmark, som här fortsätter sin inledande artikel om kosten, näringens och hälsans betydelse (se Medicinsk access nr 6, 2009).

Varje år sedan det första Slutbetänkandet från Nationella folkhälsokommittén publicerades år 2000 (SOU 2000:91) lägger Socialstyrelsen fram en rapport om hälsotillståndet i landet, den så kallade Folkhälsorapporten. Även om man i dessa rapporter kan se en liten trend till att hälsotillståndet i landet blir lite bättre för varje år är det fortfarande mycket stora skillnader mellan olika socialgrupper. I den högsta socialgruppen äter man näringsrikare mat, röker mindre, är mer fysiskt aktiva på fritiden och har en bättre social miljö. För de lägre socialgrupperna gäller motsatsen, där röker man mer, har högre andel överviktiga, fler med diabetes, har sämre social miljö och står därför för en mycket högre andel av sjukvårdskostnaderna.

Ladda hem hela artikeln som PDF

Bertil Orsmark
Kemiingenjör med inriktning på livsmedelskemi och biokemi

Subventionerad glukosmätning för barn och vuxna med typ 1-diabetes

2009-10-21

Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen och bara i Sverige lider omkring 350 000 människor av sjukdomen, varav cirka 50 000 har typ 1-diabetes. Från och med september i år tar Sverige ett stort steg mot en förbättrad diabetesvård genom att statligt subventionera glukosmätning för en grupp barn och vuxna med typ 1-diabetes.

Sverige blir därmed det första landet i Europa att på nationell nivå subventionera kontinuerlig glukosmätning. Ragnar Hanås, överläkare och specialist på barndiabetes vid Uddevalla Sjukhus, är en av Sveriges främsta experter inom insulinpumpbehandling vid barndiabetes. Han menar att beslutet innebär en förbättrad livskvalitet för patienterna och en stor framgång för den svenska diabetesvården.

Ladda hem hela artikeln som PDF

Håkan Hedin
chefredaktör

Mer...

[ Tillbaka ]