Advertisement
Nyheter & Artikelarkiv
Medicinsk access nr 7 2007 Utskrift E-post
2007-10-30

Image

Ladda hem hela tidningen som PDF  (10,5 MB)

Medicinsk access nr 7 2007 innehåller:

Läs mer...
 
Debatt:Sverige har världens sjukaste befolkning. Hänger det ihop med förbudet att tala om simulering Utskrift E-post
2007-10-24
Spelar vissa patienter sjuka? Tydligen överallt i världen utom i Sverige. Googlar du på ”malingering” som är det engelska ordet för simulering får du tiotusentals artiklar om hur patienter simulerar sjukdom för att få belöningar på olika sätt. Googlar du ”simulering” på svenska google får du i stort sett inget svar förutom om simulering i tekniska sammanhang.

Läkaren är den sista som inser att patienten simulerar

Jag har sedan 70-talet arbetet som läkare, cirka trettio varav tio år utomlands. Det är svårt att tala om simulering, även i England. Läkare vill alltid ta patienten i försvar, detta torde vara internationell praxis. Inom simuleringsforskning internationellt – som växer kraftigt p g a de oerhörda belopp bara i Sverige uppskattningsvis 50 miljarder kostar simulering samhället per år – säger man ofta att läkaren är den sista som inser att patienten simulerar. Det finns t o m beskrivet (Malingering and Illness Deception, Oxford University Press 2006) att den absolut sista yrkesgrupp som inser att deras patienter simulerar är barnläkare, detta trots att det finns åtskilliga artiklar om hur barn spelar sjuka för att t ex skydda sina familjer eller av sina föräldrar tvingas spela sjuka och hur dåligt de då mår ”Feelings of powerlessness, chronic lack of control and disappointment with the impotent physician figure who is unable to protect the child” (ordagrant från Oxford University Press 2006 enl.ovan). Ladda hem hela artikeln som PDF


Thomas Jackson

Leg.läk. Specialist i allmän psykiatri
Director Evidence Based Medicine
Ltd / United kingdom
email: Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
 
Krönika: Utmaningar för läkemedelsindustrin inför år 2020 Utskrift E-post
2007-10-24
Läkemedelsindustrin måste förbereda sig för förändringar som kommer år 2020 annars riskerar man att falla tillbaka, skriver framstående analytiker av industrin. Trots att industrins satsningar på forskning och utveckling fördubblat sig det senaste årtiondet så har hälften så många produkter kommer ut på marknaden.
Modellen att skapa s k blockbuster läkemedel (kassasuccé som genererar mer än 1 miljard USD eller 6,58 miljarder SKR årligen i försäljning) fungerar inte längre och industrin måste därför söka nya vägar. Blockbuster läkemedels patent går ut, man har för få nya läkemedel i pipeline, försäljning och marknadsföringskostnader har ökat, regulatoriska kostnader har stigit, och industrin har drastiskt förlorat i trovärde.
Som ett resultat av detta har läkemedelsindustriaktier gått sämre än andra industrier och börsens generalindex de sex senaste åren. Den farmakologiska industrin är svag och kan inte bara slänga in pengar på de utmaningar som står för dörren. På samma gång är läkemedelsindustrins framtid ljusare än den verkar då det finns bedömningar att man år 2020 kommer att fördubbla sina årliga säljsiffror, till 85,5 biljoner SKR (Sveriges BNP är cirka 2, 7 biljoner SKR). Ladda hem artikeln som PDF


Zvi Wirschubsky
Medicinsk konsult
 
 
Märkbar tilltro till missbrukarvårdens potential Utskrift E-post
2007-10-24
Forskningen visar att missbrukarvården ger relativt dåliga resultat (20-40 procent av dem som vårdas är alkoholfria ett år efter behandling) och har inte förbättrats nämnvärt över tid. Trots de smått nedslående resultaten fortsätter jakten på bättre behandlingsmetoder. Jessica Storbjörk, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, menar i denna artikel att det är viktigt att ta ett steg tillbaka och fundera på om inriktningen – jakten på evidensbaserade metoder – är den ultimata lösningen.

Jag vill här ta tillfället i akt att dela med mig av mina tankar kring missbrukarvården genom att berätta om min doktorsavhandling i sociologi som jag försvarade i november 2006. Avhandlingen ”The social ecology of alcohol and drug treatment: Client experiences in context” bygger på en stor studie av socialtjänstens och landstingets beroende- och missbrukarvård i Stockholms län. Studien har bedrivits vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet. I studien intervjuades närmare 1900 klienter. Studien innehåller även uppföljningsintervjuer med klienterna, en enkätstudie bland personalen samt en jämförande studie i den allmänna befolkningen. I avhandlingen fokuserar jag främst på frågor om vem som är i vård och hur de kommit dit. Under våren 2007 påbörjade vi en femårsuppföljning med klientgruppen. Ladda hem artikeln som PDF


Jessica Storbjörk
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Stockholms universitet
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
 
Hög vetenskaplig klass på SFOG-veckan i Luleå Utskrift E-post
2007-10-24
Kvinnokliniken vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Kvinnosjukvården kusten (Sunderby sjukhus, Luleå, Piteå Älvdals sjukhus samt Kalix sjukhus) hälsade välkomna till årets SFOG-vecka (svensk förening för obstetrik och gynekologi), 20-24 augusti i Luleå. Närmare 700 gynekologer, förlossningsläkare och barnmorskor från Sverige närvarade. Här följer i korthet ett urval av vad veckan hade att erbjuda.

De preliminära resultaten av den nationella 27-veckorsstudien presenterades av Karel Marsál. Arbetet med att analysera data pågår fortfarande. Sexmånadersöverlevnaden för barn födda i graviditetsvecka 23 är 58 procent, för att i vecka 25 respektive 26 stiga till 81 respektive 87 procent. En avsevärd förbättring av överlevnaden jämfört med tidigare, men som Karel påpekade, perinatalmedicin är ett litet men resurskrävande område, där etiken ställs på sin spets. Primära målet i studien var det somatiska, neuromotoriska och psykiska utfallet, samt prognostiska faktorer för överlevnad och morbiditet. Under de tre år som studien pågick deltog 1000 barn, 720 levande och 280 dödfödda. 60 procent av mammorna fick värkhämmande behandling och nästan 90 procent steroidbehandlades för fetal lungmognad. Karin Källén talade om orsaker till prematuritet; rökning är i det här, liksom i alla andra hälsoperspektiv, en dålig idé. Låg och hög ålder är en riskfaktor liksom nulliparitet och framför allt flerfostrig graviditet. Ladda hem hela artikeln som PDF


Erika Timby
specialistläkare, kvinno­kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Malin Strand
ST-läkare, kvinnokliniken,
Sunderby sjukhus
 
Advertisement