Advertisement
Nyheter & Artikelarkiv
Medicinsk access nr 6 2007 Utskrift E-post
2007-09-30
Image

Medicinsk access nr 6 2007 innehåller ett temablock med inriktning kvinnor
Läs mer...
 
Debatt: Patienten, en medmänniska eller ett anonymt objekt inom dagens operationssjukvård? Utskrift E-post
2007-09-19
Vid flera tillfällen har jag varit patient på olika operationsavdelningar. Dessa tillfällen har gett mig insyn i operationssjukvård, vilket i sin tur gett mig en samlad erfarenhet av att många vårdare saknat kunskaper om patientens perspektiv på en operation. Kan vi patienter genom att höja våra röster tillsammans med modiga vårdare åstadkomma en förändring till patientens fördel? Ensam är som bekant inte stark, om än så uthållig i sitt lidande. Tiden omkring sin operation är patienten helt koncentrerad på sin livssituation, på återhämtningen och känner lättnad av att i bästa fall slippa vidare kontakt med operationssjukvården.

Vi patienter är många, som har varit opererade en gång, flera gånger eller inte hittilldags. Genom erfarenhet lär man sig tackla sjukvårdens jakt på produktionsresultat och rätta sig efter de krav som läggs på patienten. I möten med olika vårdare är patientens intuition på topp för att avläsa de tysta krav som lägger sig som membran över patientens innersta. Alltid redo att svara an men också till skydd mot alltför påfrestande tvång. Det blir som att åka känslomässig berg-och dalbana, en s k ”Rocky Road” som inte alls får ett underhållningsvärde i sjukvårdens värld. Mitt personliga ansvar tar jag villigt, men de tysta krav som uttalas från uttröttad personal står inte i min makt att uppfylla, trots slitsamma försök. Är sjukhus numera främst arbetsplatser där man arbetar inför en publik av patienter som lyssnar, tar intryck och drar slutsatser? Ladda hem hela artikeln som PDF

Siw Karlsson
Patient
 
Krönika: Håller läkemedelsföretagen på att fusionera bort sig? Utskrift E-post
2007-09-19
I och med att religionens och etikens inflytande på livsgestaltningen minskades med den stigande upplysningen gick det upp för människan att man kunde bli lycklig även i denna världen. Vårt största intresse kom att fokuseras på den ekonomiska utvecklingen, och detta intresse har förblivit bestående ända till våra dagar.

Dock rör allt på sig. Skillnaden mellan den ekonomiska utvecklingen och näringslivets utveckling blir allt tydligare. Grundprincipen inom företagandet är att producera men nu verkar det som om man hellre ska fusionera. Ur produktion skapas vinst, ur fusion erhålls ekonomiska muskler, men också monopol och kontroll vilket inte alltid materialiseras i högre värden och bättre vinst. Biverkningar ur kostsamma fusioner är vanligtvis ödesdigra saneringar och omstruktureringar. Ladda hem hela artikeln som PDF

Håkan Hedin
Chefredaktör Medicinsk access
 
Sambandet mellan Chlamydophila pneumoniae-infektioner och hjärt-kärlsjukdom Utskrift E-post
2007-09-19
Chlamydophila pneumoniae (Cpn) stimulerar trombocyter och aktiverar dessa till att bilda aggregat. Om en sådan okontrollerad trombocytaggregation sker in vivo kan följden bli bildning av blodproppar och därmed infarkt. Hanna Kälvegren, forskare vid avdelningen för farmakologi, Linköpings universitet, skriver här om sambandet mellan Chlamydophila pneumoniae och hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt-kärlsjukdomar utgör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. En betydande del av de individer som insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar har inte utsatts för de traditionella riskfaktorerna såsom rökning, fysisk inaktivitet, diabetes och fetma. Det är därför viktigt att identifiera nya riskfaktorer och mekanismer till dessa sjukdomar. Sedan slutet av 80-talet har olika infektioners betydelse vid hjärt-kärlsjukdom studerats intensivt och den bakterie som fått störst uppmärksamhet i detta sammanhang är luftvägsbakterien Chlamydophila pneumoniae (Cpn tidigare TWAR). Ladda hem hela artikeln som PDF

Hanna Kälvegren
forskare vid avdelningen för farmakologi, Linköpings universitet.
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
 
BB-vården och dess rutiner påverkar den neonatala morbiditeten Utskrift E-post
2007-09-19
BB-vården och dess rutiner påverkar den neonatala morbiditeten. En slutgiltig läkarundersökning av barnet vid minst 2 dygns ålder och ett aktivt uppföljningsprogram reducerar risken för återinläggning. Det skriver Lotta Ellberg, Leg barnmorska och doktorand, Enheten för Obstetrik & Gynekologi, Institutionen för klinisk medicin och Institutionen för Omvårdnad vid Umeå Universitet.

Minskande vårdtider efter förlossning har blivit alltmer utbrett i den industrialiserade delen av världen och vårdtiden efter en okomplicerad förlossning är idag vanligtvis runt 2 dygn. Huvudregeln på många svenska BB är att friska mammor och barn åker hem efter en kort vårdtid, många gånger utan organiserad uppföljning, och med begränsad valfrihet för föräldrarna. Minskningen av vårdtiden är både ett sätt att hålla nere kostnader och en följd av familjernas önskemål och behov. Många föräldrar anser det vara positivt både för dem själva, den nyfödde och för eventuella syskon, och ett sätt att avmedikalisera barnafödandet. Det kan ge föräldrarna större möjlighet att se sin egen kompetens, större möjligheter till autonomi och samhörigheten och delaktigheten i familjen kan öka. Förespråkare anser att riskerna med kort vårdtid inte bör överdrivas medan The Cochrane Library framhåller att kritiken mot Tidig Hemgång ännu inte kan avskrivas eftersom studiernas varierande inklusionskriterier och utvärderingsmått gör det svårt att dra några generella slutsatser. Ladda hem hela artikeln som PDF

Lotta Ellberg
Leg barnmorska, doktorand
Enheten för Obstetrik & Gynekologi, Institutionen för klinisk medicin & Institutionen för Omvårdnad
Umeå Universitet
 
Advertisement