|
Folkhälsan i Etiopien bara lite bättre än 1986 |
|
|
|
2008-03-10 |
Folkhälsan på landsbygden i Etiopien har bara förbättrats marginellt under de senaste 20 åren och på landsbygden är den förtida dödligheten snarast oförändrad, konstaterar Mesganaw Fantahun i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet.
Avhandlingen visar också på betydelsen av att öka kvinnors inflytande och läskunnighet för att förbättra deras egen och barnens hälsa samt minska den totalta dödligheten i samhället. Stora delar av Afrika söder om Sahara saknar all form av folkbokföring, vilket försvårar samhällsplanering och folkhälsoarbete. Sedan 1986 har enheten för folkhälsa och epidemiologi vid Umeå universitet i samarbete med universitetet i Addis Ababa i Etiopien samlat uppgifter om antalet födda, avlidna, giftermål och flyttade i ett begränsat område, den lilla staden Butajira med omgivande landsbygd.
I avhandlingen studeras detta material med folkhälsovetenskapliga metoder och frågeställningen om den förtida dödligheten är på nedgång. Målet har varit att skapa metoder för att s.k. muntlig obduktion (att i efterhand intervjua anhöriga om symtom m.m. för att med någorlunda säkerhet fastställa dödsorsaken), att studera betydelsen av socialt kapital och utbildning för att att minska barnadödligheten, att studera skillnader mellan och orsaker till överdödlighet hos män och kvinnor samt att studera varför en del personer i fattiga miljöer faktiskt når mycket hög ålder.
Allmänt sett minskade den förtida dödligheten i området endast lite mellan 1986 och 2004. En svältperiod medförde en mycket hög topp i dödligheten. Standardiserade frågor med datorbehandling av svaren visade sig ge lika hög säkerhet i att bestämma dödsorsaker som läkarbedömning. För barnadödlighet var avsaknad av vaccination den viktigaste riskfaktorn. Övriga riskfaktorer var brist på kvinnligt medinflytande och beslutsfattande i hushållet, brist på läskunnighet hos mödrarna, för lite socialt kapital och fattigdom. Majoriteten av dödsfallen hos barnen bedömdes som möjliga att förebygga med bättre tillgänglighet för hälso- och sjukvården.
För de vuxnas överdödlighet var infektionssjukdomar dominerande orsak, men hjärt-kärlsjukdomar ökar kraftigt. Överdödligheten på landsbygden var betydligt högre än i staden. Kvinnor hade lika hög dödlighet som män på landsbygden, medan kvinnor i stad hade betydligt lägre dödlighet. Ökningen av antalet gamla människor var betydlig under perioden. För dem som nått 65 års ålder var genomsnittliga överlevnaden 15 år för män på landsbygden och 19 år för kvinnor i staden. Bristande läskunnighet och änkestånd var faktorer som ökade dödligheten för de gamla männen, men det gällde inte för kvinnorna.
Källa: Umeå universitet
|
|
Artikelarkiv
-
April, 2010
-
March, 2010
-
February, 2010
-
November, 2009
-
October, 2009
-
September, 2009
-
June, 2009
-
May, 2009
-
April, 2009
-
March, 2009
-
November, 2008
-
October, 2008
-
September, 2008
-
May, 2008
-
April, 2008
-
March, 2008
-
February, 2008
-
November, 2007
-
October, 2007
-
September, 2007
-
June, 2007
-
May, 2007
-
March, 2007
-
February, 2007
-
November, 2006
-
October, 2006
-
September, 2006
-
May, 2006
-
April, 2006
-
March, 2006
-
February, 2006
-
November, 2005
-
October, 2005
-
September, 2005
-
April, 2005
-
March, 2005
-
February, 2005
|