den 10 oktober 2017
Tarmfloran hos barn
Det finns tydliga samband mellan det tidiga etablerandet av en individs tarmflora och hälsan senare i livet. Ökad kunskap inom detta område kan få betydande klinisk relevans i framtiden. Under fosterstadiet kommer barnet för första gången i kontakt med de bakterier som skall utgöra dess tarmflora. Nästa kontakt är vid förlossningen och därefter fortsätter koloniseringen av bakterier i tarmen i takt med introduktion av olika födoämnen. Under barnets tre första levnadsår är tarmfloran som mest känslig och mottaglig för yttre påverkan. Störningar i den tidiga koloniseringen av tarmfloran anses kunna leda till immunologiska och metabola rubbningar senare i livet samt möjligen kunna bidra till fetma och risk för typ 2 diabetes.
Det vetenskapliga intresset för magtarmkanalens bakteriemönster är i växande.
År 2005 fanns det 55 artiklar publicerade på databasen PubMed under sökorden “gut” och “microbiota”. Tio år senare har antalet gått upp till 2030 artiklar (2015). Man kan alltså tydligt se ett ökat intresse för forskningsområdet. Frågan är hur det samlade kunskapsläget faktiskt ser ut i dagsläget. Här sammanfattas en systematisk litteraturstudie som utfördes hösten 2015 om hur mikrobiota mönster etableras tidigt i livet och vad detta potentiellt skulle kunna ha för betydelse för hälsa och sjukdom senare i livsförloppet. Några studier skildras mera ingående.
Etablering av mikrobiota tidigt i livet
Gastrointestinal (GI)-mikrobiotan etableras tidigt i livet och genomgår flera förändringar innan den i princip är färdigprogrammerad vid tre års ålder. Då har barnet gått igenom tre faser; prenatal, perinatal och postnatal fas, för att till slut erhålla en mikrobiotasammansättning som kan hantera vuxen föda¹. Det är vad som sker med mikrobiotan och barnets samtida utveckling under dessa tre faser samt hur det sker som man i dagsläget försöker att närmare kartlägga. En djupare förståelse av avgörande komponenter och utvecklingssteg krävs.
Annonser
